Så här ser de ut, de gula kantarellerna, som vi så gärna plockar. Dels för att de är ljuvligt goda, till exempel stuvade på varm macka och gratinerade med Västerbottenost. Men också för att det är så mysigt att vara på utflykt i skogen.
I söndags begav vi oss ut några kilometer utanför Floda på skogsutflykt. Victor visar ett praktexemplar och i bakgrunden skymtar flera kantareller gult lysande.
Det fanns också blåbär kvar i skogen och de hittade Hjalmar. Läpparna skiftade till en blåaktig ton och pincettgreppet praktiserades till perfektion.
För att ta sig fram i terrängen kan bärryggsäcken användas, för de som endast har storlek 23 på sina gummistövlar.
En utflykt blir ju såklart inte komplett utan fika och en bra fikaplats.
Lördagen tillbringade vi i Halmstad. Pojkarna var hos Mathilda och Robert, medan Niclas och Maria sprang 21,1 km (halvmaraton) utmed havet i Prinsens Minne. En vacker bana, kombinerad med optimala väderförhållanden. Vi konstaterar att vi är i bra löpform med nya personbästa (M 1:44 och N 1:47).
Och nu är vardagen brutalt igång. Inskolningen är slut, regnet öser ner och Victor ligger hostig, rosslig och febrig hemma med en (än så länge) pigg Hjalmar rastlöst cirkulerande runt sig. Föräldrarna pusslar frenetiskt sina arbetstimmar med sjuksupporten. Efter regn kommer solsken... Visst är det så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar