Utsikt (i framtiden)

Om tre månader är det jul och familjen lämnar utlandsposteringen. Självklart fokuserar vi mycket på hemflytten nu, när det praktiska ska börja fixas. Den svenska flyttfirman är kontaktad och som det ser ut nu ska grejerna levereras i Stonehill vecka 1.

Det är svårt att veta vad vi kommer att sakna med livet härnere, spontant är det nog inte så mycket ;- ) Men en sak är säker och det är att vi kommer att sakna närheten till vår fina del av Karpaterna med dagsutflykter i bergen kring Brasov.

Söndagsfavorit i repris

Det är en strålande vacker söndag i Brasov och i morse tog vi det säkra före det osäkra och gjorde vår favorit-utflykt upp till Postavaru. Det är en härligt tuff vandring, med frisk luft och bedårande utsikt. Nästan uppe på toppen finns en tysk/rumänsk liten restaurang med terass. Det var precis vad familjen behövde.

Med våra referenser har vi haft en tuff vecka. Victor har varit extremt trotsig och inleder det mesta han vill kommunicera med ordet "inte". Han har matvägrat fast föda och skrikit efter välling varannan timme nätterna igenom. Eftersom han bara vill sitta i soffan och se "Pettson och Findus" så införde vi i torsdags ett totalt TV-förbud. Dessutom provocerar han oss med avsikt, slug som han är. Det har blivit många konflikter på en gång... Vi försöker vara goda föräldrar och förebilder som uppskattar vällagade måltider tillsammans, lång och sammanhängande nattsömn och en aktiv fritid. Vi intalar oss att detta är en fas som unge herr Hörnquist snart kommer att vara igenom.

Lägenhetens nätverk har denna vecka återigen gått som en jojo, vilket resulterat i att Maria gjort flera av sina arbetstimmar uppkopplad nere på KFC (amerikansk snabbmatskedja med fri internet). Som bonus får man lyssna på gammal popmusik på hög nivå (Europe, Dr Alban osv.) samt ta del av ett konstant stek-os.

Hursomhelst, vår sköna utflykt i bergen idag var ett skönt avbrott från den gångna veckan. Inga konflikter, mycket spring i benen och Victor åt dessutom två stora bratwurstar med stekt potatis. Hoppas att detta är början på en ny utvecklingsfas hos 2-åringen....

Som lunchsällskap denna söndag var det förutom ett gäng rumäner, som drack starka drycker och obligatoriska tiggarhundar även ett nytt inslag, nämligen tiggargetter. Det var helt enkelt ett par getter som gick från/på bord till bord och letade efter bröd och annat.

Vattenlek

I Nederländerna är de ju duktiga på att gräva kanaler och självklart finns det ett avancerat kanalsystem att leka med i trädgården hos dessa landsmän. När de lite äldre barnen på gårdagens kalas tröttnat på att spruta vatten och styra båtar och slussar så kunde Victor och jämnåriga Lore, födelsedagsbarnets lillasyster, ta över.

Kalas i San Petru

På bilden är det samling på trappan hemma hos den gästvänliga belgisk/holländska familjen Janssen när Eline längst till höger fyllde 8 år igår. De har en stor inhägnad trädgård där en blandning av flera olika nationaliteter och åldrar samlades. På kalaset fanns en rumänsk clown som gjorde ansiktsmålningar. Victor, högst upp i trappan, avstod ansiktsmålning. Om det beror på själva målningen eller clownen vet vi inte.

Traktorpojkar

Oliver kallar Kent för Ompa och kom och hälsade på oss på Bölevägen i helgen. Victor var inte helt förtjust i att behöva dela med sig av traktorn till sin bonuskusin.
Hursomhelst, vi förundras i alla fall fortfarande av att A-C och Kent blev farmor respektive morfar med två dagars mellanrum för två år sedan. Nästa gång vi träffas blir nog på julafton och då ska vi försöka sätta myror i huvudet på de kaxiga grabbarna med en "riktig" jultomte.

Släkten i Umeå

Familjen Hörnquist har spenderat hela torsdagen och hela måndagen på att resa tur och retur Brasov-Bukarest-Amsterdam-Stockholm-Umeå. Resorna gick helt utan några komplikationer, förutom att vi blev lite trötta. Victor har återigen varit helt exemplarisk på att flyga och att åka bil långt.

I lördags eftermiddag sken höstsolen i Hörnefors och Bengts aska spreds vid havet.

Resan resulterade i tre heldagar med farmor, Kent, Lina & Andreas i Umeå. Det har ätits mycket och god mat som vanligt när detta gänget träffas (tack, framför allt A-C). En tuff konstellation är "ditto, marmor, nina" som på bilden gör delar av sin morgontoalett tillsammans. De sågs även plaska i Plupp-bassängen i simhallen i söndags morse.

Kents lastbil

Under helgens vistelse i Umeå fick Victor åka i Kents båda bilar. För första gången satt han i hytten till den 24 meter långa Scania-lastbilen. Han åkte andäktigt med en bit genom stan och fick sedan ratta och tuta själv. Kents något kortare Audi är också intressant, men både Oliver och Victor har väldigt svårt att förstå varför Kent håller så hårt i bilnyckeln...

Storfika med expatbarnen

I onsdags samlades hela 11 utländska barn plus ett gäng mammor, de allra flesta med anknytning till Autoliv, hemma hos den spanska familjen Ramires. Det bjöds på kak- och godisbuffé. Ljudnivån var förmodligen konstant över bullergränsen, blodsockerhalten även den maxad och det var ett allmänt härligt kaos.
På bilden ser vi en fransk (Margaux), en svensk och en spansk (Erik). Det är bara Bellman som fattas!

Lejonkungen

Igår var familjen på djurparken i Brasov. Victor kan nu vråla som ett lejon. Ganska maffigt faktiskt. Han sprang runt emellan burarna och försökte bland annat glatt att öppna grinden in till tigrarna. På bilden sitter Victor utanför lejonens uteplats (de har ett grönområde att vara på). Vill man sticka in handen och klappa "vovvarna" så är det inte svårt.
I djurparken sprang det såklart runt en massa rumänska löshundar/byrackor också. De var riktigt raggiga och provocerade de inburade djuren.
På äkta rumänskt manér så matade rumänerna glatt djuren och tog förbudet som en rekommendation. Aporna gjorde gärna uppvisningar för att få lite godsaker. Vi noterade också att en tant gav godis till Victor utanför apburen. Det är osäkert vem hon trodde sig mata.

Jag är en snygg emu!

Naturfotograf: Niclas Hörnquist

Parcul Zoologic Brasov

På Brasov Zoo kan man gå riktigt nära djuren. Det är en spännande upplevelse att på en liten yta se en mängd mer eller mindre vilda djur i burar som inte bara är små utan även har många öppningar för barnhänder att stickas in i och djurtassar att stickas ut ur....
Ur ett fototekniskt perspektiv var det nästan optimalt att få komma nära till exempelvis tigrarna. Ur ett föräldraperspektiv var det lite nervöst.

Potträning

Efter att i några månader haft en potta som prydnad i vårt badrum, har nu Victor sakta men säkert tagit den i bruk. Hela familjen är peppad i träningen. Att borsta tänderna med eltandborsten under tiden är ett bra sätt att få tiden på pottan att gå.

Egentligen skulle vi inte behöva potträna Victor. Han är nämligen väldigt duktig och kan göra det mesta själv enligt honom, bland annat byta blöjor. Idag är första dagen för terminen på dagis och att komma iväg på morgonen var omständigt. Frasen "Ditto pepp-pej" har upprepats. Det betyder rakt översatt "Victor hjälper mig", alltså att han gör det själv.

Fler svenskar i Brasov

Familjen Blanc har flyttat från Frufällan ner till livet med Autoliv i Brasov. Det är bra, särskilt eftersom vi gjorde en förlust av tre svenskar (traineerna) innan semestern härnere. Förra veckan började Kalle 7 år i skolan här och hade med sig sin mamma under de tre första förmiddagarna. Under tiden var Matilda 3 år hos Victor och Maria.
På bilden har de precis blivit upptäckta när de hämtat en stol och klivit upp till den blandade samlingen av mobiltelefoner och nycklar. Fast som i alla andra situationer så skämdes de inte nämnvärt över det faktum att det inte var deras egna saker... De svarade bara överlägset tillbaka, Matilda på bred västgötska och Victor med sin rotvältska.