Dan före dopparedan

Med Floda-mått mätt kom det ett mäktigt snöfall igår. Nu är det vackert som ett vykort här. Familjens två små tomtenissar har snorat och hostat i ett par dagar, men nu verkar de vara på hugget igen.

Förberedelserna för julen är i full gång. Laxen är gravad, lammkorven är stoppad, älgfärsköttbullarna är stekta och sillen är inlagd. Idag återstår bland annat utelek i snön och skinkkokning. Och så ska vi ju ta emot farmor och farfar som kommer med Audin.

Årets julgran

Den kanske inte kommer att vinna några utmärkelser för årets julgran, men i våra ögon var det ett riktigt praktexemplar av så kallad Nennesmo-gran som vi hittade, högg ner och körde hem på biltaket idag. För den oinvigde kan vi berätta att en Nennesmo-gran alltid har ett antal skönhetsmissar. Årets julgran är en "passar-bäst-i-ett-hörn-gran, vilket innebär att ena sidan passar perfekt som framsida...
Det var nästan som i ett vykort ute i skogen idag med snö, några minusgrader och en blek midvintersol som kämpade sig fram. Ett perfekt julgranshuggarväder. Victor åkte såklart traktor med morfar i skogen, medan Hjalmar för första gången provade bärryggsäcken.

Nu står granen på altanen och väntar på dagen före dopparedagen. Den kan väl inte bli stulen där?!

Vi är så glada för att det blivit riktig vinter, om än sparsamt med snö. Sedan några veckor tillbaka har vi en sprillans ny naturlekpark centralt i Floda, precis nere vid Säveån. Det är nu ett populärt ställe att hänga på.
Hänt sen sist; Niclas har varit i Rumänien fyra dagar, vi har fått asfalt och belysning på vår gata och vår bil är oförlåtligt opålitlig när det är kallt.

Sankta Lucia

Vi hälsar en riktigt Glad Lucia genom en bild med Hörnquistarnas egna lilla lussetåg.

Veckan har varit riktigt hektisk för små tärngossar och tomtar kan vi meddela. Här kommer ett litet referat:

Idag var det avslutning på Kyrkans Barntimmar i församlingshemmet. Publiken bjöds på ett vackert luciatåg, en liten betraktelse kring krubban samt gröt och smörgås. Nu känner vi hur julkänslan infinner sig mer och mer. I mitten på bilden ser vi stjärngossarna Torborg och Victor. (I Floda har vi inga könsroller bundna till karaktärerna i lussetåget)

Efteråt var det julpyssel och lek i barnlokalen. Så spännande för alla småsyskon att också få vara med i denna rikedom av lekprylar. Hjalmar hade tre kompisar i samma ålder som "hjälpte" de stora barntimmebarnen genom att riva tågbanor, tugga på bondgårdens djur och stjäla viktiga fordon... Här ser vi Victor och Viktor leka i pepparkaksdräkt och vitt lusselinne, medan Hjalmar närmar sig med raska krypsteg.

Hjalmar och Tryggve har gått på babysimmet ihop under hela hösten och har sina storasyskon både på Grankotten och barntimmarna. Frågan är om de känner igen varandra.

Och Hjalmar har ett helt gäng till med kompisar, från föräldragruppen också. Igår träffades de på glöggmys (de fick inte ens lukta på glöggen). Nedan ser vi Hjalmar omgiven av Noa och Adam. Alla är ganska nyblivna krypare och vill ändå resa sig mot allt möjligt, stabilt som rullande.

Och i onsdags eftermiddag fick hela familjen se Grankotten och Tallkotten framföra sitt luciatåg i skolans matsal. Så vackert! Det fanns en hel uppsjö med tomtar, men bara två stjärngossar. Victor har varit så stolt över sitt lusselinne, sin guldstjärna och stora strutmössa.

Prestationer

Victor har monterat och dekorerat ett pepparkakshuslandskap i veckan. Runt själva huset finns det snö (bomull), isbana (fickspegel), tomtar, en lucia, en terrängbil, kottar och granris samt en grötgryta. Allt är sedan pudrat med florsocker. (Precis när han byggt färdigt i måndags och vi skulle föreviga så ringde telefonen.)


Hjalmar har nu gått en termin på babysim och är en fena på att simma och dyka. Nåja, han har i alla fall skaffat sig bra vattenvana och tycker inte att det är otäckt att vara under vattenytan.

Nu har han definitivt lärt sig att krypa också. Första krypstegen lärde övermostern Mathilda honom i Nennesmo i söndags (precis som hon lärde Victor i februari 2006). Efter några dagars flitigt övande så går det längre och fortare. Kryptekniken är inte helt klassisk ännu, med ett knä och en fot i golvet.

Varje år ger Lerums kommun ut en kalender till alla hushåll i kommunen (38 000 invånare). Bilderna för varje månad föregås av en fototävling där man får lämna in bidrag som har anknytning till kommunen. Maria lämnade in bilden från i somras när Victor och Niclas flugfiskar nere i Säveån. Den kom med och nu är det augusti-bilden i kommunkalendern 2010. Gissa om hon är stolt?!

Regnskvättaren

Om du någon gång tycker att det är trist med alla regnpölar så har Victor ett bra tips i filmen nedan på en bra aktivitet. Det krävs bara en snabb cykel och en stor vattenpöl!

Hjalmar 8 månader

Idag är Hjalmar 8 månader. Kontrollen på BVC är utförd och han uppfyller kriterierna hittills med avseende på motorik, hörsel, syn samt sociala aspekter. Han är lite rundare än vad storebror var vid samma ålder, men har å andra sidan inte knäckt koden för hur man kryper (framåt). Vi är pigga och krya, medan svininfluensan nu har nått Autoliv.... Hoppas att Niclas vaccin har hunnit ta effekt.

I lördags lekte vi studiofotografer hemma. Det togs sammanlagt drygt 90 bilder, innan vi fick ihop några som är riktigt fina. Några inne och några utomhus (jo, i lördags hade vi en stunds uppehåll). Det är inget amatörjobb att få Victor och Hjalmar att sitta still samtidigt, nära varandra, utan att fjanta runt eller tappa humöret av tristess. Två leenden mot kameran är överkurs. Bilden ovan är en av de bättre. Vi kan tänka att grannarna fick sig en god underhållning till förmiddagskaffet när Niclas krälar omkring på huk med kameran samtidigt som Maria hoppar upp och ner sjungande eller poserande och låtande som ett mellanting mellan en pruttkudde och en katt, framför gossarna.

Och så är det dags att äntligen få ta fram stjärnor och julbelysningar. Victor bakade, med lite assistans, första omgången pepparkakor redan i lördags. Bara en månad kvar till julafton!

Ingen grå vardag här

Denna veckan har vi knappt sett solen, men fått desto mer regn. Typiskt november faktiskt och tur att det finns gore-tex och galon. Motsvarande vecka förra året var vi på Kanarieöarna...
Trots en vanlig vecka med grått väder har det varit full fart hos familjen Hörnquist. Hjalmar jagar oss alla med sin "bil" och övar nya läten.

Polisen och ambulansen

Victor är fortfarande nyfiken på polisen och kårens tillhörande fordon. Såhär fin var han när dagis hade Halloweendisco. Lägg märke till legitimationen och mustaschen, det är mycket viktiga detaljer.
Hjalmar har däremot haft sin första kontakt med ambulansen. Den snoriga näsan övergick plötsligt i måndags kväll till skällande hosta och andnöd. Han uppvisade ett skolboksexempel på falsk krupp och vi beslutade att ringa SOS. Den snälla ambulanssköterskan bjöd på adrenalin i mask och lite cortison på sked. Efter det lättade andningen tillräckligt för att kunna sova skapligt.
Hjalmar är sju månader och befann sig i Nennesmo när detta inträffar. När Victor var precis lika gammal fick han sitt första krupp-anfall på samma plats och fick då också hjälp av ambulansen. Vilken slump!

Maria och de två mindre gossarna stannade kvar i Nennesmo efter helgens Fars dags-firande i Knavrabo och tog tåget hem igår. Förutom ambulansbesöket hann vi med besök hos frisören och i simhallen plus att vi har fått se familjen Sjödells nya fina hus.

När vi ändå behandlar ämnet vård i Sverige kan vi meddela att de tre äldsta i familjen Hörnquist fick sitt influensavaccin igår. Alla tre var riktigt duktiga och är lite ömma i vänster arm idag, som väntat.

Första tanden

... blev nästan två tänder i underkäken på en gång och de upptäcktes i lördags. Hjalmar lämnar numera små bitmärken i det han stoppar i munnen. Och stoppar i munnen gör han så fort han kommer åt.
Mjölköverkänsligheten som Hjalmar fajtades med är nu så gott som borta och det är vi alla glada för. Just nu pågår överfasning från den mjölkfria gröten till vanlig barngröt och dessutom upprampning av vanlig välling och tillhörande flaskätning. (Den mjölkfria vällingen säljer Hjalmar billigt. Den smakar papper, fast vanligt papper är godare...)

Victor pratar mycket om att han ska flyga till farmor och farfar snart. Han hade sagt till på dagis att han behöver vara ledig nu, fastän det är några veckor kvar tills flygresan.
I helgen hade vi besök av övermostern (Mathilda). Hon blev bjuden på nya Spöket Laban-filmen på bio av en riktig snygging, så nu är nog Robert svartsjuk. Maria och Niclas passade bland annat på att måla en vägg i ljust grönt i respektive pojkrum och fick en skön, gemensam löptur runt Sävelången, när övermostern levde upp till sin titel.
Vår digitalbox till TV:n har gett upp och ska åka på serviceundersökning, för att förmodligen inte komma tillbaka, utan ersättas av en ny med garantin. Vi är alltså utan TV-mottagning ett tag och kommer därför att bli ännu mer utanför vad som sagts och gjorts i TV. Tur att både nyheter och Bolibompa finns på nätet.

Return to Östergötland

Med tanke på att vi bott i Linköping i flera år så är det förvånansvärt sällan vi besöker den trevliga staden. Inför förra helgen hade vi fått en så trevlig inbjudan så nu var det dags. Vi besökte familjen Bornmar tillsammans med familjen Sjödell. Fem barn under 5 år och sex vuxna över 33 år hade ute-lek, ute-fika, bastu, god mat, fiskdamm och soffmys.

Och ja, det är svart jacka, gärna gore-tex, och jeans som gäller om man är vuxen!

Nedgrävd present

Maria fick en nästan 4 meter hög rönn i födelsedagspresent. De stora killarna i familjen hjälpte till att gräva ner den på vår andra platå, den vid altanen på baksidan. Rönnen har skiftat färg till härligt rött och ser ut att trivas. Maria håller tummarna för att klövfotade gnagare och gräsklippare ska undvika den...

Mitt i hösten

..och halvvägs till jul. På den populära lekplatsen/grustaget mittemot oss gjuts det nu två grunder, vilket innebär att husbygget av de två sista husen på gatan är igång. Det rullar återigen tung trafik och arbetsfordon på gatan, men för sista gången. När de stora bilarna är klara om några veckor har vi blivit lovade asfalt. Vi kan ju alltid hoppas denna gången. Lyktstolparna håller på att monteras så snart kanske det blir "Lights på Ljunghaga" (parallellt med Lights in Alingsås).
I veckan har Niclas varit tillbaka till brottsplatsen, eller rättare bestämt i Brasov (Rumänien). Nu är familjen samlad igen och laddar för fredagsmys/spinning.

Imorgon är Hjalmar 7 månader. Både storebror och lillebror är i toppform. Det kanske framgår av bilden?!

Fredagsunderhållning

Hjalmar sitter nu utan stöd ganska länge. Han har också kommit på att det inte går att kasta sig bakåt med huvudet före utan smärta som följd, utan att det går bättre att rulla ner i rygg- eller magläge efter en stunds sittande.

Precis som Victor blir han glad av sång, dans och musik. Nu kan han även spela och sjunga själv och vi bjuder på ett litet smakprov här:

Igår blev Maria uppvaktad på bästa tänkbara sätt. Victor hade anordnat en fiskdamm och bakat en chokladtårta, för dessa två attribut ska man ha på en födelsedag har han bestämt. Kyld champagne, 10 mörkrosa rosor och utsökt mat var såklart pricken över i:et.

Trevlig helg!

Stilig marskalk

Igår gifte sig Anna-Karin och Carl i Engelska Parken i Örgryte, med Hedvig som brudnäbb och Niclas som marskalk. Givetvis var vädret det givna samtalsämnet innan, eftersom skyarna över Göteborg kan bjuda på lite sämre utomhusvigselväder i oktober. Men igår var det en sån där skön och vacker höstdag.
Vi njöt av att få klä upp oss och gå på ett vackert bröllop, en välsmakande och rolig sittning på Villa Odinslund med många gamla, bekanta ansikten och att vara barnfria hela kvällen.

Tack gulliga mormor och morfar för total markservice, barnvakt och taxi från fredag kväll till söndag morgon.

Kalashelg

Förra helgen var en riktig kalashelg. Arvid fyllde 1 år och bjöd på god mat i Bredaryd. Han hade hjälp av en riktigt duktig paketöppnare när stor-kusinen Victor med van hand öppnade kartonger så pappret yrde. Riddartältet som Arvid fick vågade han inte gå in i själv utan det blev en perfekt tillflyktsort för den som av någon anledning behövde hålla Arvid utom räckhåll...

Övermostern Mathilda var såklart med och var gullig med sina småpojkar.

På lördagskvällen gästade vi familjen Thunberg, efter att Per och Niclas spenderat hela dagen ute i ösregnet med flugfiskespöna.
Det märks när det sitter fyra killar under 4,5 år vid middagsbordet. Det är en speciell upplevelse, som en slags krogshow. Efter middagen övergick verksamheten i pyjamasparty där alla pojkar utom Hjalmar somnade gott.

Och kalasen fortsatte i söndags eftermiddag med Majas 3-årskalas, som hela familjen var med på. Till och med Hjalmar fick fiska fiskdamm.

Händer och fötter

I långsam takt pryder vi de många vita väggarna i huset. Det senaste tavelprojektet är "Händer och fötter 2009" där sönerna agerat fotomodeller på ett nytt sätt.

Vi konstaterar att det är oktober månad och vi har klarat oss nästan helt obemärkt från förhöstens många förkylningar (peppar, peppar, ta i trä, tvi, tvi... och allt man säger). Vi har haft ovanligt många soldagar, lite regn och varm dygnstemperatur. En riktig kanonhöst hittills alltså!

Hjalmar var på sitt 6-månaders läkarbesök i veckan. Han följer sina kurvor fint och klarade begåvningstesten såsom att rulla runt, byta saker mellan händerna och att se efter saker som tappas i golvet. Överkänsligheten mot mjölk som vi konstaterat efter fortsatta kräkningar från vanlig välling och gröt är enligt doktorn inget att hänga upp sig på utan bara fortsätta att prova med jämna mellanrum. Det växer troligtvis bort snart. Grönsakspuréer, frukt och mjölkfri gröt är mums tills vidare, förutom bröstmjölken.

Victor fortsätter att utvecklas och har kvar sin "överkänslighet" mot grönsaker. Ett framsteg är att han äter vår hemkokta lingonsylt och blåbärssylt. Just nu är han intresserad av engelska språket (räknar till seven och översätter fritt barnvisor), verktyg och av märken på motorfordon.

Niclas är i Tyskland och när vi andra tre skulle gå och lägga oss igår kväll och det spöregnade sa Victor: -Mamma, jag är inte rädd för blixten. Men om det blir blixt inatt och du blir rädd kan du komma till min säng så gör jag en liten plats till dig.

Hjalmar 6 månader

Idag uppnår Hjalmar åldern 6 månader. Grattis! (Jo, vi vet, det går snabbt!)

Fokus i utvecklingen liggger just nu i att introducera annan föda än bröstmjölk. Det har den senaste månaden inte gått alls särskilt bra. Det har varit ovanligt mycket kräkningar följt av små misstankar om alla möjliga slags överkänsligheter blandat med Hjalmars tydliga kroppsspråk i form av rysningar och grimaser när skeden bara kommer i närheten. Så såg det ut fram tills i förrgår. Gårdagens smakis (nuförtiden heter smakportioner så, i modernt språk) till lunch med potatis och morot gick ner utan protest. När sedan banangröten serverades igår kväll blev det uppskattande miner, stort gap och dubbla smakisar. Vi aktar oss att dra förhastade slutsatser med tanke på Hjalmars bestämda humör, men börjar i alla fall tro att det kommer att komma en tid när han kan överleva utan bröstmjölk var tredje timme dygnet runt...

På tal om dygnet runt så läser Niclas "Sova hela natten" av Anna Wahlgren. Får vi bara Hjalmar att ta en flaska välling innan sängdags så ska väl det inte vara några problem?

Utflykt till Varberg

I lördags hade vi heldagsutflykt i Varberg med gänget från Nennesmo, Bredaryd och Halmstad. Det var på mormors initiativ och konto som vi träffades på sådär lagom avstånd från våra bostadsorter.

Första anhalten var Getteröns naturreservat som hyser mängder av flyttfåglar men även häckande fåglar. Vädret var riktigt skönt och vi hade eget fika med som vi njöt av ute, efter en timmes bilfärd från Floda. Niclas är den mest observante och vane fågelexperten i sällskapet och har här just visat oss en örn uppe på himlen. I Sverige finns det knappt 40 par med pilgrimsfalk utanför fjällvärlden och vi fick råkade vara vid en av gömslena när en ensam pilgrimsfalk flyger över våtmarken för att spana efter byte.

Efter vår seriösa fågelskådning åkte vi vidare för lunch vid havet och för att ladda om för besök på Varbergs Fästning. På fästningen finns permanent den cirka 700 år gamla Bockstensmannen. I lördags hade han även sällskap av den 4000 år äldre Ötzi, glaciärman från Italien.

Mathilda har precis blivit expedit på deltid på Knäppkängan i Halmstad, ett avancemang från Pewes i Anderstorp som vi gratulerar till!

Efter fästningsbesöket satt vi ute i solen vid kallbadhuset och åt våfflor med utsikt över fästningen. Mysigt!
Kusinerna Hjalmar och Arvid var vakna delar av utflykten. Vi utgår från att de uppskattade utflykten lika mycket som vi andra. (Eventuellt fick Hjalmar lite mardrömmar av Bockstensmannen eller nåt, för natten till söndagen sov han ungefär 50 minuter i taget och var upprörd däremellan....)

Gissa bebisen

Känner ni igen dessa två killarna? Vilken bebis är vilken? För det är nämligen två olika... Bilderna är tagna med fyra års mellanrum och det är knappt att vi själva ser skillnad.

Okej, vi avslöjar att översta bilden är Victor och Hjalmar är på den undre. Eller var det tvärtom?!

Bröder i rött

För att få en prydlig porträttbild på båda pojkarna tillsammans krävs tålamod och många försök. Bilderna som först ratas som mindre lyckade är oftast väldigt roliga och visar mer hur det egentligen är här hemma. Översta bilden är en samlad bild precis när objekten placerats ut enligt fotografens önskemål. De två bilderna nedan är efter några minuter när en konflikt uppstår kring vems bitringen egentligen är och myrorna i kroppen tar överhanden.

Hjalmar är nu 5 månader och en vecka gammal och har precis varit på sin andra babysimslektion. Hjalmar gjorde sitt första dyk idag och det var ett ganska förvånat ansikte som kom upp till ytan och hostade till. Det ska nog bli en bra simmare av honom också (Victor är ju redan sååå duktig i bassängen, så att han inte behöver gå på simskola, konstaterar han lite avundsjukt...)

Niclas är i Frankrike i tre dagar och i morgon kommer mormor och har bland annat utlovat Lisebergs-besök för stora killar. Maria har kört igång terminen på Friskis&Svettis och håller spinning på fredagar. Med mormor som barnvakt har Niclas nog inga undanflykter för att våga följa med på fredag för en utmaning i sadeln med frugan på ledarcykeln...

Sensommar

Nog är det väl lite sommar kvar i luften?
Igår gjorde gänget en skogsutflykt. Tålamodet för att plocka svamp är inte det bästa hos Victor, även om han fick några gula kantareller i sin påse. Vi får locka med andra intressanta saker i skogen som gott fika (vem vill inte ha det?) och lite djur- och växtkunskap. Victors dagis har nu bytt namn från Stora och Lilla Kotten till Grankotten och Tallkotten. De kottarna har vi koll på nu.
Och så här skönt är det att ligga på en filt i solen i skogen efter en god fika!

Förra helgen var det kräftkalas för 3/4-delar av familjen. Victor däremot besökte Bredaryds marknad och underhöll mostrar och kusinen. Marknadsfynden bestod av en polis-t-shirt, en Blixtenballong och en glass. Dagens höjdpunkt var förmodligen VIP-turen med brandbilen på kvällen. Victor fick sitta fram och Magnus körde utanför samhället så att de kunde prova de olika sirensignalerna. Coolt!

Dopet

Fredagen den 31 juli döptes Hjalmar David Edvin Hörnquist i Vila kapell. Kyrkoherde Marcus Heutmann från Tärna församling stod för Guds ord medan vi och våra familjer i övrigt var väldigt aktiva i såväl dopgudstjänst som buffé och kalas efteråt. Bland annat hällde Victor upp dopvattnet, mostrarna sjöng En vänlig grönskas rika dräkt med prästen kompandes på gitarr, Mathilda och Lina läste högt, morfar ringde i klocktornets kyrkklockor och Niclas spelade gitarr när Maria sjöng Handens fem fingrar.

Hjalmar har fått två söta och trevliga faddrar, eller hur? Lina och Mathilda tar nu fadderansvaret och delade bördan att bära under själva dopet.

Vila kapell ligger utmed Blå Vägen ungefär 3 mil mot norska gränsen från stugan i Klippen. Från kyrkfönstren har man som besökare en vidunderlig utsikt över Överuman (det är här Ume älv börjar) och vackra snöklädda fjälltoppar.

Altartavlan i Vila kapell föreställer Jesus i fjällen (!), altarbeklädnaden går i sameflaggans färger och utsikten är som sagt en underbar fjällvy. Hela kapellet är så mysigt med mycket trä och hantverk. Med sådana kyrkolokaler skulle fler nog kunna tänka sig att gå till kyrkan...

Bara några stenkast från stugan rinner Mobäcken från fjället ner till Ume älv. Här hämtade vi Victors dopvatten 2005 och även till Hjalmars dop tog vi nu det klara bäckvattnet. Bäcken har för övrigt skänkt mycket glädje i form av bäcköring också.

Här har vi farmor i toppform. Utanför stugan, i solen och med både sina barn och barnbarn med sig!

Oliver och Victor fick träffas under några dagar när Oliver kom upp på dopet med sina föräldrar i husbilen. Det finns ganska mycket bus i dessa två lintottar och det finns mycket spännande kring stugan att utforska. Med hjälp av en skoterkälke plus lite brädor och verktyg kan man faktiskt bygga ett helt skoterekipage...

Niclas trivs som fisken i vattnet i Klippen. Han hanterar bland annat gärna flugspö, kamera och muurikka (stekhäll över elden).

Det blommade otroligt intensivt av mängder av växter och blommor. Blåbären var på gång i fjällen och nere i Umeå var de färdiga, så vi fick med oss en rejäl laddning hem att leva på ett tag. Hjortronblommorna hade tyvärr frusit bort i år, medan kantarellerna behöver några veckor till.

Hjalmar, "hjälmprydd krigare", verkade trivas i fjällen. På hans vägnar tackar vi familjerna för allt som gjorde vår fjällvecka med dop så härlig och minnesrik!