Uteliv

Isaberg Tree Top Adventure är en utmanande klättring bland trädtopparna, för den som fyllt åtta år. Iförda sele och hjälm tog sig Victor och Niclas mellan plattformarna i träden, upp till 10 meter högt upp. Med balans, koordination och koll på sina karbinhakar blev det en häftig utmaning mitt inne i de ljusa småländska skogarna.

Nästa fysiska kraftprov blev KM i multisport i onsdags. Per och Niclas plus snabba skor, cykel och en kanot tog sig runt en 17 km lång bana på tid. Ingen topplacering, men nog ett kvitto på att herrarna fortfarande är att räkna med... 

Och så har fyra av fem i familjen Hörnquist gjort orienteringsdebut, i samband med OK Vivills Västboträffen. Strålande sol, vacker skog och topplaceringar gjorde ju att första intrycket av sporten blev riktigt positivt. Victor sprang en U1-bana med skuggande vuxen (läs ivrigt påhejande mamma). Hjalmar sprang mini-knat och undrade varför inte alla hade snitslade banor. Johanna var inlämnad på barnpassningen, som ju såklart var ute i gräset. Hon fick sin fästingpremiär.
Utdrag ur sportsidorna i lokalpressen:

Tio månader

Unga fröken i familjen har i veckan passerat tio månader. Hon är liten och näpen i sin uppenbarelse. Det finns däremot fyra stora tänder i munnen och fler verkar vara på gång. Så fort det ges tillfälle reser hon sig upp och går utmed möbler. Har hon tur kan hon få hjälp av Hjalle att ta sig upp i soffan för att utforska en fönsterbänk och annat som finns på högre höjder. Eller dra i en bordsduk för att få ta del av dukningen. Efter många timmar i bil i sommar har hon nu totalt tappat tålamodet med att åka bil. När säkerhetsbältet spänns fast verkar hon frukta en ny 100-milatur och ylar. Vi håller tummarna för att dessa fasoner är tillfälliga. Johanna fortsätter med den mjölkfria dieten och håller sina allergiska reaktioner i schack. På natten är det däremot fortfarande fri mjölkbar.  

Nu är vi tillbaka i vardagsrutinerna efter en lång sommarledighet. Niclas har tagit över huvudansvaret hemma, Maria förvärvsarbetar heltid, Victor går i klass 2 och Hjalmar går 15 timmar i veckan på förskoleavdelningen Kvisten. Och Johanna är en stor bebis, helt enkelt.

De härliga leendena delar Johanna bara med sig till noga utvalda och när det passar. När mormor återvände från sitt traditionsenliga arbetsläger i Norge fick hon arbeta upp förtroendekapitalet igen. Bilden är tagen innan mormor åkte iväg.... Snart inser nog lilla Jo, liksom sina bröder, att det är smart att hålla sig väl med mormor.

Sensommar vid havet

Vi ser till att få ut det sista goda av sommaren.

Helgen har vi spenderat nere i Halmstad. Visst drog det förbi några rejäla regnskurar, men solen lyckades ändå trycka upp termometern en bra bit över 20 grader när det höll uppe. Och har inte föräldrarna packat ner badbyxor får man ta sig i ett dopp i bara mässingen. 

Lördagens stora urladdning var Prinsens Minne. Victor och Hjalmar sprang Upploppet på 600 meter. Victor var kaxig kring den korta distansen och hängde på Stålmannen, som agerade hare i loppet. Hjalmar fick lite kalla fötter precis innan start, vilket är lätt hänt. Han  tog med sig Johanna och Maria under själva loppet, så i praktiken har hela familjen sprungit något lopp i helgen... Väl i mål konstaterade Hjalmar, en av 270 startande barn, att han nog kom tvåa i loppet.

Flickorna i familjen agerade alltså coacher, materialare och moraliskt stöd. Vid tävlingscentrum hördes det rikligt med applåder i samband med målgångar. Johanna hade fullt upp med att klappa med.

Och rätt som det var, lite tidigare än vi vågat beräkna, dök Niclas upp vid målgången på halvmaraton-loppet. Vi klappade och hejade allt vad vi kunde. Han måste vara i fin form, för han putsade sina gamla rekord med åtskilliga minuter. Tiden blev 1:37:57 och plats 99 bland 475 startande herrar.

Och efter en aktiv dag är det skönt att koppla av i soffan.

Farmordagar

Och när storfiskaren var långt uppe i fjällen och drog öring, så hängde resten av familjen med farmor nere i Umeå. Där varvade vi havsbad med bad i älv, tempererat utomhusbad, äventyrsbad och sjö. Johanna badade dessutom i diskhon i farmors tvättstuga.

På Karin-dagen 2 augusti firade vi våra två Karin lite extra. Hjalmar hjälpte namnsdagsflickorna att baka tårta. Nästa år kanske Johanna får och kan smaka också... Tack A-C för helpension och sköna dagar!

Årets fjällfiske

Niclas fortsatte som bekant vidare mot fjällen förra veckan. Närmare bestämt till Tärnafjällen, för flugfiske, vandring och tältliv. Och lite rekreation, utanför mobiltelefonmasternas täckning. Sällskapet bestod av Pär och Gustav. Under sina dagar ute på fjället såg de inte en endaste annan människa. Men ett antal vakande rödingar och huggande öringar.

När spötoppen vänder neråt blir man uppåt! Och vice versa...

För den ovane fiskaren visas här ett skolboksexemplar av öring (Salmo Trutta).

Den äts med fördel alldeles färsk. Och råkar man ha burit med sig vitt vin, citron, vitlök, smör, dill och pasta i ryggsäcken upp på fjället kan man få till en festmåltid med fantastisk utsikt. Blir det något över från middagen så går det fint att äta till brunch dagen efter.

 Dessa flugfiskare/gourmander hade också prioriterat god salami och torkat renkött som tilltugg till kaffestunderna.

Och hur håller man sig då fjällfräsch? Jo, såklart genom att ta sig i ett dopp i bäcken. Garanterat fräschare än vilket annat spa som helst. Möjligen något svalare.