På språng i New York

 Vi tar alltid med oss löparskorna när vi reser bort. Flyger vi så måste de finnas i handbagaget. Denna resa var såklart löpningen extra mycket i fokus. Det vi inte räknade med var att bli så inspirerade av löpningen i denna stad även utanför själva maratonloppet söndag 1 november. Två proffsiga morgonjoggar på delar av maratonbanan med före detta Sverige-elit gjorde vi som uppvärmning dagarna innan. Jämna steg och lite sista-minuten-tips med Anders Szalkai ger energi. Och ja, det är toppluva som gäller bland de snabba nu. :-)

Central Park i soluppgången med alla färger och med siluetten av höga hus, skyskrapor och en vaknande världsstad är vackert alltså. Vi såg till att inte stelna till efter loppet och var uppe tidigt och promenerade och joggade både måndag och tisdag. Det gäller att passa på, när vi får tillfälle att träna och dessutom tillsammans.

Medaljen vi fick med oss hem är ett minne av en fantastisk resa och ett häftigt lopp.

• Perfekt att kunna kombinera löpning och resa till en härlig upplevelse. 
• Lycka att kunna göra det tillsammans vi två. 
• Tur att vi har familjer som ställer upp för att göra det möjligt.

Turist, javisst!

Många påstår att New York ska upplevas till fots. Vi håller med :-) Det blev många mil i löparskorna. Både före, under och efter själva New York Marathon. Genom att ta en tur ut till Brooklyn och sedan promenera till Manhattan på Brooklyn Bridge fick vi några klassiska vyer. Senast vi gick här var i februari 2005 och det var ruggigt kallt och ganska tomt. Denna gång var det sol, behaglig temperatur och gott om liv och rörelse. 

Frihetsgudinnan stod kvar ute på sin lilla ö; Liberty Island i Hudson River. Många av sevärdheterna på Manhattan passerade nära eller i ögonvrån under besöket. Empire State Building såg vi bland annat tydligt under en lång stund när vi var inne på sista milen på loppet på 5th Avenue. FN-huset, Chrysler Building, Rockefeller Center, Times Square, Chinatown såg vi bland annat... Vi hade funderingar på att ta nåt museum också, men det var det för bra väder för. 

Vi bodde på Upper West på Manhattan, alltså väster om Central Park, nära bland annat målgången och John Lennons minnesplats vid Strawberry Fields. På västra Manhattan finns också en nyligen omgjord gammal instrustrijärnväg, några meter över marknivån. Den heter High Line och när den invigdes på 30-talet transporterade den framförallt kött från hamnen till "köttpackar"-distriktet på Manhattan. Numera är den ett perfekt sätt att se Manhattan lite uppifrån. Och nedan alltså hotell Beacon, vårt löparhotell, mitt i teaterdistriktet Broadway, på 75:e gatan. Gatnätet på Manhattan är för övrigt uppbyggt enligt en lättorienterad struktur med avenyer numrerade från 1 till 12 i öst-västlig riktning och gator numrerade från 1 till uppemot 200 i syd-nordlig riktning.  

Vi utövade inte bara sport under resan. Vi såg andra utöva också. Att gå på NHL-hockey är ett riktigt spektakel eller en slags show. Madison Square Garden är en klassisk arena och New York Rangers hemmabana. På fredagen mötte de Toronto Maple Leaves, och vi satt med och såg Rangers ta hem segern med 3-1. Tre svenska spelare spelade i New York Rangers denna kväll och vi behövde inte skämmas för att vara just svenskar. Speciellt nummer 30 Lundqvist har fått en speciell plats i många hockeyhjärtan over there.

Staden som aldrig sover är ett korrekt begrepp. Men det var minsann bra mycket lugnare på morgonen. Vi har sagt det förut och vi säger det igen; vi gillar att resa i USA. Nu är bara frågan när resten av familjen är mogna att följa med västerut. Eller om de vuxna måste ta en resa till för att reka...

Mat i NYC

 Självklart ser vi till att äta gott och prova massa olika kök när vi är ute i världen och har tillfälle. 

Eftersom vi inte ville ställa om dygnet för mycket och hade rest västerut så klev vi upp tidigt på morgonen och i säng relativt tidigt på kvällen. Frukost ingick inte i hotellet, men vi hade lite frukostmat på rummet att grunda med innan morgonjoggen/maran, vid kl 06. Man behöver sedan inte gå många meter på Manhattan för att hitta sig ett typiskt amerikanskt frukosthak, när solen gått upp. Smoothie, kaffe, stekta ägg och skinka, pannkakor och kaffe. Jodå, Maria valde menyn "Lumberjack" (skogshuggare) två mornar... Niclas satsade på Egg Benedict och gärna toast/stekt potatis samtidigt som han botaniserade bland lönnsirap, jordnötssmör och tabasco.

Lobster roll är en lyxig snabbmat som vi också provade och njöt, på Luke´s Lobster på Upper West Side, där vi bodde. Färsk, nyfångad, rensad hummer i ett grillat bröd med grönsaker. Enkelt, fräscht och nyttigt. Niclas konstaterade också att det numera finns ett stort utbud av goda ölsorter i det stora landet.

New York bjöd på vackert sensommarväder. Det var toppen att ladda med lunchpasta på uteservering i Little Italy på fredagen, två dagar innan loppet. Vi gjorde sällskap med några andra löpare och en av resans eminenta coacher, tillika skribent i Runner´s World; LG Skoog. Det avhandlades öppet såväl skrönor om lopp och elit, maratontips samt vanligt svenskt skvaller. Supernajs!

Vi återhämtade oss snabbt efter New York Marathon. Helt enligt plan. Tävlingstempot var satt så att vi skulle kunna fortsätta att njuta av resan direkt. Daniel Svanberg har nyligen gett ut en ny guidebok som vi tog en del restaurangtips från (en svensk som sedan länge bor i stan). För att fira vårt väl genomförda lopp gick vi på söndagskvällen till Shun Lee West för att äta lyxig mat från det kinesiska köket. Vi var uppklädda och medaljerna hängde tungt runt halsen. Ett mycket bra tips från boken, som vi ju annars inte skulle hittat. Vi åt också lördagslunch på ett ställe som enligt ryktet skulle ha riktigt bra hamburgare och definitivt hade den bästa guacamole vi smakat.

Även matskribenten Mia Gahne har nyss gett ut en bok om sitt New York. En av hennes favoriter är Café Luxembourg, en fransk bistro. Franskt bubbel, anklevermousse, grillad bläckfisk, råbiff och många goda tillbehör kunde paret Hörnquist gotta sig med...

 Det fanns några fasta punkter på resan, som exempelvis marathonstarten söndag morgon. Men det fanns också gott om oplanerad tid. Sådan tid som aldrig existerar i vår vardag hemma. Efter att ha hamnat på ett nytt spännande lunchställe på måndagen, så bestämde vi oss för att ta en cappuccino respektive öl och sitta kvar och läsa en stund (numera vet amerikanerna både hur man kan servera gott kaffe och bra öl). Vi konstaterar att det var ju faktiskt inte bara den goda maten som gav energi på denna härliga resa... 

NYC Marathon 2015

Denna resan kan det göras många blogginlägg om… Hösten 2013 kom Maria på att hon ville springa marathon i New York tillsammans med Niclas när hon fyller 40 år. Då borde barnen vara så stora att vi kan lämna över ansvaret på den äldre och tuffare generationen i flera dagar. I januari 2014 anmälde vi oss och i söndags sprang vi. Hela resan och själva loppet var fantastiskt och en liten milstolpe att minnas tillbaka på. Som amerikanerna ofta uttrycker sig; amazing!! Här följer några "lånade" fotobevis….

 Hand i hand över mållinjen på tiden 3:51. Det var ungefär så vi planerade det och så blev det. Vi sprang i svenska färger med vårt land och förnamn tryckt på bröstet. Det resulterade bland annat i hundratals personliga hejarop. (Maria är lättad över att Niclas valde att trycka sitt eget namn på tröjan och inte någon svensk benämning på bakdelen)

 Vi valde att springa i ett tempo så att vi hela tiden kunde prata med varandra och uppleva staden och det enorma publikhavet utmed banan. Staden New York består av fem stadsdelar. Marathonrutten gick genom alla; Staten Island, Brooklyn, Queens, Bronx och Manhattan. Loppet var hårt bevakat av mängder med poliser (som också hejade) och säkerhetskontroll a la flygplats i startområdet.

Löparglädje!

Så fick vi då de stora tunga medaljerna runt halsen. (Maria valde att fortsätta att ha sin medalj på sig resten av resan. På finkrog, strosande på stan och på varuhus. Amerikanerna är sååå bra på att ge feedback).
Stort tack till farmor/farfar och mormor/morfar som gjorde detta möjligt!