Hjalmar 2 år

I torsdags fyllde Hjalmar 2 år. Mest förväntansfull var Victor som minsann såg till att de rätta tillbehören fanns. Victor var också behjälplig med att montera riddarborgen i form av ett inomhustält och såg direkt nyttan av det.

I samband med Hjalmars födelsedagen kom våren på riktigt till Floda. En dag med strålande solsken, där Grankotten bland annat hade sitt första utomhus-mellis.
Födelsedagstårtan åt vi veckan innan i Lindvallen med stugsällskapet, när vi smygfirade. Till bilden nedan kan vi tillägga att:
- alla i familjen gillar choklad
- Victor var polisklädd all tid han inte tillbringade på skidor
- vi har sponsring av BabyBjörn, via Arvid

Vårtecknen hopar sig nu. Krokusarna har med nöd och näppe visat sig på framsidan av vårt hus och har väl också delvis blivit överkörda av trehjulingsburen ungdom.

Victor har invigt sin julklapp, komplett med innebandymål, klubbor och bollar. Eftersom grannarna på gatan också tinat fram fick han spela mot Anton. Efter en match som Victor fick vinna och ett skrubbat knä hoppades det i Antons studsmatta, uttagen våren till ära.

Maria joggade en morgontur på 28 km i morse, imorgon är det Niclas tur. Om 9 veckor är det bådas tur...

Lindvallen vecka 11

Årets skidvecka i Sälen blev succé. Med ingredienser som att alla är friska, lättillgänglig skidåkning utanför dörren, solsken fem dagar, snöfall en dag, trevligt sällskap av familj och vänner, mycket och god mat (och aptit).... då är det inte mycket som fattas.
Och vad gör man när det snöar? Jo, åker utanför pisten i till exempel skogen. Det lär man sig redan i skidskolan!

Bilden på Maria är så cool, så att det är bäst att skriva att det är Maria....;-)
Nedan är det Niclas som kommer hoppandes.

Pisten är okej också. Varje dag krävs minst ett besök i Snögubbeborg, via Gustavbacken och 8-stolsliften.

Det var ett stundtals livligt pojkgäng i stugan (fördelat på två lägenheter).

Mormor hade inte många egna stunder, men vi tror att hon uppskattade sällskapet. Fastän inte mormor åkte skidor fick hon nog motion i backarna, med vagn och en snowracer (med Arvid bromsandes) i släptåg.

Victor och Maria ställde upp i en skidtävling i tisdags. Det är väldigt spännande att åka på tid mellan portar. Tävlingen gick ut på att åka närmast en måltid (alltså inte nära mat, utan på en förutbestämd tid). Fastän vi inte lyckades pricka tiden och vinna så fick Victor en t-shirt i vuxenstorlek i pris. Den sålde han senare till mormor. Kan vi ana en ny Kamprad?

Familjen Bornmar är i Hundfjället med jämna mellanrum. En inbjudan till varm choklad med vispgrädde på deras altan tackade vi ju glatt ja till. Precis som Victor var Emma en Snökanon i skidskolan, så de kunde jämföra trick, som att åka på en skida och köra ett varv i backen.
De vuxnas insnöade samtal kretsade såklart kring avklarade Vasalopp och framtida Göteborgsvarv och Sthlm Marathon.

Victor konstaterade att After Ski var en häftig grej. Man får dricka gott dricka och dansa till en levande orkester med bra kläder. Resten av familjen instämmer. På familjeafterskin i onsdags träffade vi Niclas gamla chef Lotta från Öjersjö med sin familj. Vi fick tillfälle att verkligen svettas och dansa loss i våra underställ till en klassisk afterskirepertoar från scen.
Ljudvolymen var lite för hög för Hjalmar, men det löste sig med hörselkåpor. Då kunde han koncentera sig på sitt sugrör.

Hjalmar åt och drack med mycket god aptit under veckan. Det måste vara fjälluften. På bilden nedan är det utelunch med korv. Niclas fick akta fingrarna när Hjalmar gick till attack...

Och i storfamiljen Varg ingår ju Klassons såklart. Systrarna Anna och Maria passade förresten på att damma av och rasta Annas gamla löparskidor, som inte sett snö sedan Vasaloppet 2002.

Vi tackar våra sponsorer för ett lyckat och oerhört uppskattat arrangemang.

Farmor-veckan

Farmor valde att förlägga sitt sportlov i Floda i år. Precis som förra året (tradition?) fick båda pojkarna varsin rejäl virusinfektion med feber under vecka 10. Ann-Christine fick uppleva en småbarnsfamiljs vardag hos oss. Inte så mycket glamour, men ändå en del feberfria paracetamoltillfällen av lek och sånger. Ann-Christine är en pedagog som kan kommunicera med de flesta, med eller utan tecken. Hjalmar insåg snabbt att farmor förstod direkt om han ville sjunga, läsa eller äta något nylagat från hans spis.
Från det stora köket gjorde vi bland annat vår godaste surdegspizza med lufttorkad skinka och parmesan, toast på hembakt bröd med chevre och egna peston plus som avslutsmiddag en Knavrabo-älgfärsbiff med grönpeppar och andra tillbehör. Farmor förväntar sig nämligen att bli inspirerad och kunna bjuda vänninorna på nåt "nytt från Niclas"....
Vi tackar farmor för besöket och håller tummarna för att inte viruset bet på henne heller.

Maria tog sällskap av de konvalescenta herrarna på veckohandling med självscanning i torsdags. Ett riktigt högriskprojekt, om man ska tro andra. Denna syssla hanteras nästan alltid av en ensam vuxen i vår familj. Men denna konstellation visade sig fungera galant. Framgångsfaktorer i det hela var nog att vi handlade när det var lite folk i affären, båda pojkarna fick varsin kundvagn, Hjalmar hade fortfarande Alvedon i kroppen, alla var mätta samt att Victor var viss i tanken om att han var en duktig storebror som kunde få köpa en polishjälm om han skötte sig.

Gossarna kommenterade eller såg inte åt raderna av godis och snacks i slutet av butiken. Maria var förvånad och den enda som föll för godisfrestelsen.... till fredagsmyset.

Ny teknik

Ska Victor göra nåt, så ska Hjalmar också....
Här funkar det att en duschar och den andre badar (eller övar på bröstsim).
Hjalmar lär sig nya tekniker varje vecka för att nå dit han vill på smartast och/eller snabbast sätt. Han tar sig smidigt uppför trappan med en fot på varje steg. För att ta sig nerför trappan är det just nu rumpan som går fortast och ger minst blåmärken. Instruktionsfilm nedan. Prova inte detta själv, såvida du inte kör med Libero!