Sällskapsresan

... år 2010 gick till Bahia Feliz på Gran Canaria. Vi erkänner utan förbehåll att charterresa i november med all inclusive på Kanarieöarna är vår grej. Igår kom vi hem efter en väldigt skön vecka tillsammans. Och den stora väskan med diverse medikamenter som familjemedlemmarna har i sin ägo behövde inte ens öppnas.

På bilden ovan försökte vi få till en samlad familjebild framför poolen. Och jo, alla är med. Antingen framför eller bakom hink. Infälld på bilden nedan ser vi hinkmannen. Hjalmar har öst och hällt hundratals liter vatten under veckan, mellan hinkar, spadar och vattenkannor.

Redan efter sommaren gjordes en uppgörelse med Victor. Om han smakar en grönsak varje dag fram tills resan får han simfötter, cyklop och snorkel. Trots att det ibland varit mikroskopiska mängder grönsaker så klarade Victor ändå uppgörelsen.

Och Hjalmar äter ju det mesta, så han provade också på att vara grodman.

Med på resan var också mormor och morfar. De såg till att vi fick svenskt kaffe på hotellet.(Kaffet på Blue Village är en klar förbättringspotential). Särskilt Hjalmar och mormor kommer bra överens och tillbringade mycket tid tillsammans. De matchade bland annat sin lunchsömn perfekt.

Vi utnyttjade vår semestervecka och utbudet av aktiviteter väl. Det fanns inte många anledningar att lämna området. Huvudaktiviteten kretsade kring bad såklart och det var lätt för Victor att träffa kompisar att leka med. Han konstaterade att danske Kristian nog pratade gotländska. Viktor och Moa var två andra kompisar som han lekte mycket med. Och som alltid är det ju precis när man ska åka hem som alla relationer etablerats ordentligt...

Vi var på varianter av morgongympa, där mycket är sig likt från Sällskapsresan. Härligare gympalokal än under solen med utsikt över havet är svårslaget och överväger alla eventuellt mindre professionella rörelser. Självklart trampades det vattengympa och damerna i sällskapet fick gå på massage på det nybyggda spat på området. Niclas testade cyklopet i havet och såg en meterlång haj. Clownen Coco fyllde 100 år och bjöd in till kalas med baklängesmiddag (glass först, chicken nugget sen). Men dit var det bara Victor som var inbjuden. Mästerkocken Rikard Nilsson var på inspektion över bufféerna, där vi alla tog för oss med god aptit hela veckan...

Niclas vandrade iväg upp en bit i bergen med kameran i högsta hugg, på kaktussafari.

Hörnquistarnas nybildade marathonförening hade sin kick-off under resan. Det är ungefär 30 veckor kvar till Stockholm Marathon 2011 och härmed offentliggörs att hela styrelsen, bestående av Maria och Niclas, är anmälda. Både mental och fysisk träning stod på agendan. Vi är ödmjuka inför det stora loppet och fokuserar på att hålla oss skadefria, friska och behålla glädjen i att träna.

Självklart var det Bamseklubb på schemat, med därtill hörande uniform. Fritidsresor vet hur man fångar de unga resenärerna tidigt. Vid klockan 10 varje dag vandrade en hel liten armé till Bamsehuset.

På kvällarna gick vi på show. Bamse och hans vänner samt clownerna Coco och Raj-raj underhöll för små såväl som stora. Låtarna de sjöng och dansade till satte sig rejält och vi har fortsatt att nynna med glada miner, även efter hemkomsten till ett mörkt och ruggigt Floda.

Höstaktiviteter

Igår var det studiedag på förskolan och då passade vi bland annat på att göra en utflykt utmed Säveåns naturreservat (på Försäkringskassans bekostnad). Uppehåll och nästan normalt dagsljus är vi inte bortskämda med nu, så det var bara att tacka och ta emot. Tacksamma är vi också för att vi bara bor ett stenkast från så fina stigar och spännande lekplatser.

Calle, Alvar och Anders Bergåker gjorde oss sällskap igår. Calle och Victor höll ett intensivt tempo som vanligt och fantasin flödade. Alvar (tre månader yngre än Hjalmar) åkte liksom Hjalmar i bärryggsäck. Maria känner av, mest i låren, att Hjalmar plus bärryggsäck packad med mackor och termosar väger runt 15 kg.

Vid denna tiden på året dyker det upp en del spöken och monster. På Grankotten var det däremot vanlig maskerad förra veckan. Victor bestämde sig för att vara brandman och lånade kostym av Calle. Resten av familjen föreslog att Hjalmar skulle vara fotbollsspelare och det tyckte han nog var en bra idé.