Idag spöregnar det och förra måndagen vräkte det ner snö.... Och kommer det snö härnere i stan då får man minsann leva med det eller ta bort den själv. Att gå till och från dagis med Victor och vagnen blev ett litet äventyr. Och det gillar vi! Som vanligt finns det inte längre några andra barn utomhus i stan när termometern understiger noll eller nederbörden är konstant.
Vissa människor skottar upp snö från vägbanan på de så kallade trottoarerna. Som många av er vet så är inte trottoarerna riktigt värda namnet när det är barmark och efter ett snöfall så går det absolut inte ta sig fram där.... Sen finns det faktiskt vissa människor som skottar bort snö från trottoaren, framför sin port eller egna rörelse, ut på vägen. Snön flyttas alltså fram och tillbaka. Rumänerna som är vana vid snörika vintrar saknar dock utrustning som vi förknippar med vinterväder. Till exempel så existerar knappt snöskyfflar utan det är handbundna björkkvastar som snön sopas runt med. Att kläder och skor är undermåliga är väl en penningfråga. Med risk för att vara fördomsfull så är det så att de rumänerna som skulle ha råd med rejäla vinterkläder är så fåfänga att de hellre går i höga dyra stövlar eller en sportjacka med ett stort tryck av ett internationellt känt märke. Och med den obligatoriska cigaretten i handen såklart. Familjen Hörnquist är dock riktiga Goretex-fjantar.
Det måste också tilläggas att på de större vägarna finns det salt- och grusbilar. De består av en lastbil med flak, utan spridare. På flaket står två romer i en stor hög med salt eller grus och skyfflar ut på vägen. Säkerhetsanordning, vad är det?
Förra veckan var Niclas två dagar i Tyskland. Han har också fått träffa sin franske efterträdare (med familj med fyra barn!), som förhoppningsvis snart skriver på ett kontrakt och kommer ner för överlämning nästa vecka.
I fredags kväll bjöd familjen Blanc oss på en god sillmiddag. Både svensk Abba-sill och rumänsk inlagd sill och rumänsk "svensk-sallad" fanns på bordet. Vi ger tummen upp för det trevliga sällskapet och den svenska delen av bordet. Däremot var vi alla aningen skeptiska mot rumänernas sill och Salata Suedueza. Victor och Matilda härjade runt och lekte så himla bra tillsammans. Fastän de bara är 3 respektive 2, 5 år så märker vi hur de uppskattar svenska lekkamrater. Victor uppskattade även Matildas rosa högklackade Barbie-skor med tillhörande juveler...
Idag är exakt tre veckor tills flyttbilen kommer....
Vissa människor skottar upp snö från vägbanan på de så kallade trottoarerna. Som många av er vet så är inte trottoarerna riktigt värda namnet när det är barmark och efter ett snöfall så går det absolut inte ta sig fram där.... Sen finns det faktiskt vissa människor som skottar bort snö från trottoaren, framför sin port eller egna rörelse, ut på vägen. Snön flyttas alltså fram och tillbaka. Rumänerna som är vana vid snörika vintrar saknar dock utrustning som vi förknippar med vinterväder. Till exempel så existerar knappt snöskyfflar utan det är handbundna björkkvastar som snön sopas runt med. Att kläder och skor är undermåliga är väl en penningfråga. Med risk för att vara fördomsfull så är det så att de rumänerna som skulle ha råd med rejäla vinterkläder är så fåfänga att de hellre går i höga dyra stövlar eller en sportjacka med ett stort tryck av ett internationellt känt märke. Och med den obligatoriska cigaretten i handen såklart. Familjen Hörnquist är dock riktiga Goretex-fjantar.
Det måste också tilläggas att på de större vägarna finns det salt- och grusbilar. De består av en lastbil med flak, utan spridare. På flaket står två romer i en stor hög med salt eller grus och skyfflar ut på vägen. Säkerhetsanordning, vad är det?
Förra veckan var Niclas två dagar i Tyskland. Han har också fått träffa sin franske efterträdare (med familj med fyra barn!), som förhoppningsvis snart skriver på ett kontrakt och kommer ner för överlämning nästa vecka.
I fredags kväll bjöd familjen Blanc oss på en god sillmiddag. Både svensk Abba-sill och rumänsk inlagd sill och rumänsk "svensk-sallad" fanns på bordet. Vi ger tummen upp för det trevliga sällskapet och den svenska delen av bordet. Däremot var vi alla aningen skeptiska mot rumänernas sill och Salata Suedueza. Victor och Matilda härjade runt och lekte så himla bra tillsammans. Fastän de bara är 3 respektive 2, 5 år så märker vi hur de uppskattar svenska lekkamrater. Victor uppskattade även Matildas rosa högklackade Barbie-skor med tillhörande juveler...
Idag är exakt tre veckor tills flyttbilen kommer....
